Startsida

 
 
Leve Mångfalden!

 
Jöran Modéer


Ulf Lundkvist


Ulf Sandberg


    Under takåsarna på Svartensgatan på Söder i Stockholm huserar och arbetar konstnären Jöran Modéer, vattnets reflektiva förespråkare. Men han är också en förespråkare för alla begåvade konstnärer som aldrig får chansen till synlighet i det offentliga rummet, eller i den samtida debatten.

Men för att återgå till vattnet, hur uppkom denna fascination för att avbilda reflektioner och ljus i vatten? Ett kall som idag utgör en stor del av Jöran Modéers produktion.
- Jag har i och för sig alltid var sysselsatt med ljusets problematik, förklarar han med ett leende. I slutet av sjuttiotalet höll jag till på Fårö och målade vad man skulle kunna kalla för traditionellt landskapsmåleri. Det var mest torrpastell, men även en del i oljor som såg dagens ljus då.
Mycket senare, någon gång i början av nittiotalet, hittade han en av dessa pasteller från Fårö.
- När jag gjorde den bilden hade jag satt mig på en sten, en bit ut i vattnet. Bilden föreställde motljus i vattnet och reflektioner av vegetation och strandlinje.
Jöran hade upptäckt något i den bilden som han aldrig hade utvecklat och skred genast till verket.
- Jag såg en potential, något som jag kunde arbeta vidare med. Jöran menar att det finns en krock mellan två- och tredimensionella uttryckssätt som finner spännande.
- Jag har alltid varit svag för det dekorativa elementet i måleriet. När impressionisterna började intressera sig för de asiatiska uttrycksformerna kom ju det dekorativa elementet in i västerländskt bildskapande. Det blev framförallt en influens i den impressionistiska konsten, men även inom art nouveau, jugend och hela den svängen. Men impressionisterna arbetade även med ljus och komplementfärger och så, precis som Jöran gör.
- Ja det är märkligt att det krävs hundra års tradition för att förklara vad jag håller på med idag, men det går inte att komma ifrån. Det finns de som arbetat med ungefär samma utgångspunkter som jag redan för två sekel sedan.
Jöran Modéer arbetar även med högtryck, alltså linoleumtryck, och träsnitt, något som hjälper honom att stilisera och förenkla sitt måleri.
- Det blir som en växelverkan dem emellan.

Antiestetiks anda inom det samtida måleriet
Det anses idag att estetiskt måleri, alltså att skapa vackra bilder, är helt ute, eller till och med tabu inom den samtida konsten.
- Ja, det råder någon slags antiestetisk anda inom det samtida måleriet, säger Jöran. Det är nästan suspekt och har nästan fått en slags Hötorgs- eller töntstämpel över sig. Ytterst målar jag för min egen skull, utan att snegla på rådande värderingar inom måleriet. Trenderna kommer och går fortare än någonsin idag, men jag skulle aldrig drömma om att anpassa mitt måleri till vad kritikerna vill ha, men om det finns någon som uppskattar vad jag gör har jag lyckats till en del.
Att Jörans tavlor är uppskattade råder det inget tvivel om, men måleri är idag en konstform som inte alls har samma självklara plats inom konsten som den en gång hade.
- Det saknas, tycker jag, en bredd och en tolerans för olika uttryckssätt i både samhällsdebatten och konstlivet idag. Det finnas plats för fler än en riktning åt gången.
Åttiofem procent av alla konstnärer genom historien är verksamma idag.
- Det säger något svårigheten att nå ut med sin konst. Trots att det finns så många verksamma konstnärer är konstparnassen lika liten och snäv som den alltid varit.
Jöran Modéer har genom åren träffat många begåvade konstnärer som förtjänat bra mycket mer utrymme och uppmärksamhet än de fått. Vad det beror på kan man bara spekulerar i, menar han. Kanske är det marknadsföring, eller ekonomin som styr.
Traditionellt brukar man säga att en bild säger mer än tusen ord, men idag verkar det vara det omvända, det krävs tusen ord för att en bild ska bli synlig för andra än de närmast sörjande.
- Det finns ett glapp mellan den stora publiken och konstnärerna som år efter år kämpar med sitt uttryck. Det är oroande tycker jag. Det innebär inte att man ska anpassa sig efter publikens smak, som styrs av några få kritiker och makthavare inom konstetablissemanget, men det måste finnas möjligheter att öka kontakten mellan konstnären och publiken.
Så frågan blir: Vem bär ansvaret för att konstnärer som kämpat med sin konst i hela sitt liv aldrig någonsin fått möta en större publik?




Förteckning över konstnärer
 

Ansvarig utgivare,
webbansvarig
och gallerist:
Bengt O Björklund
Lagavägen 24
12843 Bagarmossen
Tel: 08-39 32 80
info@andrasidan.nu

Webmaster:
Markus Hall


 


Copyright © 1998-2005 Andra Sidan. Producerat av Beard